Ett hus i södern, solen, havet, fiskebåtar, en pergola, en ljuv kväll vid ett långt bord. Axel Munthe, läkare och författare, var en pionär för de moderna, västeuropeiska föreställningarna om lyckan. Han tycktes frånhända sig det mondäna livet, yrkeskarriären, lyxen, för att slå sig ner på en klippa på Capri. Där lät han bygga en senromantisk villa, ett tempel vigt åt Axel Munthe själv, vilket länge gällde som det vackraste huset i världen. Men mannen som skrev Boken om San Michele, till hälften roman, till hälften självbiografi, var ingen flykting från civilisationen utan en expert på andra människors drömmar. Och han var ett socialt geni – den kortast möjliga förbindelsen mellan kejserinnan från Österrike och Man Ray, mellan Rasputin och Hermann Göring, mellan mentalsjukhuset och Blåa Grottan. Han var en framgångsrik agent för lätt begagnade, dock mycket populära idéer, en resande improvisatör mellan London, Stockholm, Paris, Kairo och Neapel.
I form av en stor, poetisk essay berättar Thomas Steinfeld hur Axel Munthe lyckades att iscensätta ett liv mellan fantasi och verklighet.
Förord: Bengt Jangfeldt.