Självbiografi, minnen, dagbok, bekännelse, blogg… De litterära strategierna för självframställning känns aktuellare än någonsin. I boken Självskrivet undersöker Arne Melberg den litterära självframställningens moderna former. Självframställningen består gärna av ett minnesarbete men innehåller alltid större eller mindre inslag av konstruktion: den innehåller både minne och fantasi, verklighet och fiktion. Melberg diskuterar självframställningens klassiker från Montaigne och framåt, modernister som Nabokov och Sebald, dagboksskribenter som Kafka och Gombrowicz. Ett kapitel tar upp den stora skandinaviska traditionen, och i slutkapitelet diskuteras självframställningens aktualitet. Har dagens självframställare lämnat minnesarbetet därhän för att fritt konstruera sina självbilder?