”Och se, jag trodde icke mer att Universums gåta var löst, utan jag gick ut, ibland i ensamheten, ibland i sällskap för att tänka över Den Stora Oredan, i vilken jag dock slutligen upptäckte ett Oändligt Sammanhang.
Detta är boken om den Stora Oredan och det Oändliga Sammanhanget.
Detta är min värld, så som jag skapat den, så som jag sett den te sig.
Vill du följa mig, vägvandrare, så skall du andas friare, ty i min värld råder Oordning, och det är frihet.”
(August Strindberg, Sylva Sylvarum, 1896.)

Årets Strindbergiana handlar om Strindbergs naturvetenskapliga, alkemistiska eller ockultistiska intressen, under framför allt 1890-talet, men även senare. Följ i Strindbergs spår. Se mönstret i hans sökande efter mönster.
Ur innehållet: Sten Selander om Strindberg och naturvetenskaperna under infernotiden. – Ulf Olsson om barbaren i Paris – Ulf Danielsson om forskaren, mystikern och haveristen. – Per Stam om de naturvetenskapliga skrifterna. – Jan Balbierz om Strindbergs Wunderkammer. – Bo Ralph om de språkvetenskapliga skrifterna. – Bollen i biblioteket på Drottninggatan 85. – Lumpen, lumpnare, lumpnast. Heidenstam eller Strindberg?